Dagligen fattas många beslut av kommunens nämnder och inom de kommunala förvaltningarna, som kan komma att påverka enskilda eller kommuninvånarna som helhet. Hur kan dessa beslut överklagas? Det är viktigt att skilja på beslut som kan överklagas med stöd av förvaltningslagen och beslut som kan överklagas med stöd av kommunallagen.
Beslut av kommunala nämnder som fattats med stöd av särskilda lagar, till exempel plan- och bygglagen eller socialtjänstlagen, kan i regel överklagas av den som berörs av beslutet. Till denna typ av beslut ska det alltid medfölja en förklaring om hur du ska gå tillväga om du vill överklaga beslutet. Överklagandet ska ske skriftligen och sändas till den myndighet, det vill säga den nämnd, som meddelat beslutet. Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då du fick ta del av beslutet.
Om du vill överklaga ett beslut som fattats av kommunfullmäktige eller någon kommunal nämnd och som inte ska överklagas enligt förvaltningslagen, kan du begära så kallad laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet ska då ske skriftligen och sändas till förvaltningsrätten. Överklagandetiden, det vill säga den tid du har på dig att klaga, är tre veckor. Tiden räknas från den dag då protokollet anslagits på kommunens anslagstavla, som finns i kommunhuset.
Rätt att överklaga denna typ av beslut, genom att påkalla laglighetsprövning, har den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt i kommunen.
Ett beslut som fattats med stöd av kommunallagen kan upphävas om det tillkommit på ett felaktigt sätt, strider mot lag, överskrider kommunens befogenheter eller fattats av fel kommunalt organ. Det är alltså inte möjligt att få ett beslut upphävt bara för att du anser det fel eller olämpligt. När det gäller beslut som kan överklagas genom laglighetsprövning, kan domstolen endast upphäva ett beslut, inte ta ett annat beslut i dess ställe.