Diskriminering och kränkande behandling

Förskolor, skolor och övriga verksamheter som lyder under skollagen ska vara fria från kränkande behandling, mobbning och diskriminering.

Stöttning

Skolan ska stötta dig som blir utsatt för mobbning. Du kan till exempel berätta för en lärare, skolkuratorn, skolsköterskan, rektorn eller någon annan vuxen som du känner dig trygg med.

All personal i skolan som är orolig för, eller får reda på att en elev har blivit eller känner sig diskriminerad eller kränkt måste direkt meddela detta till rektor.

Aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling med riktlinjer finns på respektive förskola och skola. Kontakta rektor och eller skolsköterska på respektive skola om frågor och funderingar finns.

Hantera kränkande behandling, diskriminering och/eller repressalier

Beskrivning

Processbeskrivningen för att hantera kränkande behandling, diskriminering och/eller repressalier gäller för alla förskolor och skolor i Töreboda kommun. Syftet med denna gemensamma processbeskrivning är att all personal ska ges förutsättningar att på ett likvärdigt och rättssäkert sätt skyndsamt kunna agera om något barn eller elev blir utsatt i samband med verksamheten.
Målsättningen är vidare att våra barn och elever ska uppleva sig korrekt och rättvist behandlande samt att förskolan/skolan effektivt ska få kränkande behandling, olika former av diskriminering och/eller repressalier att upphöra. Våra barn och elever ska åter känna sig trygga i verksamheten.

Modellinnehåll

All personal som arbetar i förskolan och skolan är skyldiga att anmäla alla de händelser där ett barn eller elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, någon form av diskriminering och/eller repressalier i samband med verksamheten till rektor. Anmälan sker i DF Respons.
Anmälningsskyldigheten omfattar dels alla händelser där ett barn/en elev subjektivt anser sig ha blivit utsatt, dels de händelser som iakttagits eller kommit till personals kännedom där misstanke fattats om att ett barn/en elev blivit utsatt. Ett barn/elev behöver själv inte påstå att hen blivit utsatt och skyldigheten att anmäla en händelse kvarstår även om barn/ elev eller vårdnadshavare motsätter sig att en anmälan görs. Anmälningsskyldigheten omfattar de händelser som har ett ”samband med verksamheten” och bör tolkas utifrån om händelsen får en återverkan på barnets situation i förskolan eller elevens skolsituation. Anmälan ska göras utan onödigt dröjsmål samt utan värdering om hur allvarlig händelsen är. Det är först när händelsen är utredd som en bedömning av händelsen görs.

Rektor avgör om utredning ska inledas

När rektor fått in en anmälan gör rektor en bedömning om händelsen faller inom ramen för förskolans/skolans utredningsskyldighet. Rektor bedömer att utredning ska inledas om:

  • Händelsen innebär en misstanke om att barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller repressalier. Misstanke fattas dels utifrån barns/elevs subjektiva upplevelse, men även utifrån iakttagelse. Barn/elev behöver själv inte påstå att hen blivit utsatt.
  • Händelsen har ett samband med verksamheten - om händelsen får en återverkan på barnets/elevens situation i förskolan/skolan. Om rektor avgör att händelsen ska utredas anmäls samtidigt händelsen till huvudmannen och ett ärende upprättas. Händelsen ska utredas skyndsamt. Rektor tar även ställning till om händelsen ska anmälas till polis eller socialtjänst. Förskolans/skolans utredningsskyldighet kvarstår även om händelsen anmäls till annan myndighet.

Lagrum: 6 kapitlet 10 §, Skollagen, SkolL; 2 kapitlet 7 §, Diskrimineringslagen, DiskL
Utförs av: All personal
Använder: DF respons

Rektor ska utan att värdera, skyndsamt anmäla uppgifter om misstänkt kränkande behandling, diskriminering och/eller repressalier till huvudmannen. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för det åtgärdande arbetet och ska genom anmälan samt efterföljande utredning hålla sig informerad om ärendet. När rektor beslutar om utredning i DF Respons, anmäls händelsen automatiskt till huvudmannen.

Anmälan till huvudman fördelas enligt följande

  • Om flera barn/elever misstänks ha blivit utsatta ska rektor ska göra en anmälan per barn/elev.
  • Om ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt vid flera olika tillfällen av olika personer ska en anmälan göras per händelse.
  • Om ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt vid flera tillfällen av samma personer kan rektor då händelserna kommit till personals kännedom, sammanfatta händelserna i en anmälan.
  • Om ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt igen efter att en tidigare anmälan till huvudmannen blivit gjord ska rektor göra en ny anmälan. Anmälan upprättas under det barn/elevs namn som antas ha blivit utsatt och vars rättigheter förskolan/skolan är satt att bevaka.

Anmälan av händelsen till andra myndigheter

Via länkarna till polisens webbplats och orosanmälan till socialtjänsten kan du läsa mer om hur anmälan görs till respektive myndighet.

Lagrum: 6 kapitlet 10 §, SkolL; 2 kapitlet 7 §, DiskL; 14 kapitlet 1 §, Socialtjänstlagen, SoL
Utförs av: Rektor
Använder: DF Respons samt via länkar till polismyndighet och socialtjänst

Alla som arbetar i förskolan/skolan har en skyldighet att omgående gå emellan för att förhindra eller avhjälpa en situation där barn/elever blir utsatta. Tillsynsansvaret för vårdnadshavare regleras i föräldrabalken, 1949:381, 6 kapitlet 11 §. Personalen i förskolan/skolan övertar tillsynsansvaret under den tid som barnet/eleven vistas i verksamheten, vilket innebär att alla som arbetar i förskolan/skolan är skyldiga att vidta åtgärder för att inget barn/elev skadas eller skadar någon annan.

Personal får även enligt 5 kapitlet 6 §, Skollagen vidta tillfälliga samt omedelbara åtgärder för att tillförsäkra elever trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Dock måste åtgärden stå i proportion till händelsen eller situationens art. Syftet med åtgärden ska vara att skydda och får aldrig vara bestraffande i sin karaktär.

Personal har även rätt att i akuta och allvarliga situationer ingripa utifrån bestämmelserna om nöd och nödvärn, 24 kapitlet 1§ Brottsbalken.

Vid pågående brott har all personal en skyldighet att ringa 112.

Att tänka på vid en kartläggning av händelsen på plats

• Samtala individuellt med respektive inblandat barn/elev för att få en uppfattning om vad som inträffat.
• Informera skyndsamt mentor/klasslärare/ansvarig förskollärare om händelsen.
• Ansvara för att vårdnadshavare till respektive inblandad barn/elev får information om händelsen.
• Anmäl skyndsamt alla händelser där misstanke fattats om att ett barn/elev blivit utsatt i samband med verksamheten till rektor.

Lagrum: 5 kapitlet 6 §, SkolL; 6 kapitlet 2 § Föräldrabalken; 24 kapitlet Brottsbalken; Skolverkets författsningssamlingar 2010:37, 2010:250 och 2011:144; Läroplan för förskolan, Lpfö 18
Utförs av: All personal
Använder: DF Respons

Om barn/elev är inblandad i en händelse där ett annat barn/elev antas ha blivit utsatt

• Ansvarar rektor för att utse en utredare eller ett utredningsteam att kartlägga händelsen, arbeta med åtgärderna, hålla samman ärendet samt tillhörande dokumentation. Ett utredningsteam bör bestå av rektor, förskollärare/lärare och elevhälsopersonal då dessa olika yrkesgrupper kan bidra med sina skilda befogenheter och kompetenser. Rektor ansvarar för alla beslut som rör ärendet och har alltid det övergripande ansvaret.

Om personal, förälder eller annan vuxen är inblandad i en händelse där ett annat barn/elev antas ha blivit utsatt

• Utreder rektor själv händelsen. Rektor ansvarar för genomförande samt dokumentation av ärendets alla delar. Rektor har genom sitt arbetsgivaransvar en skyldighet att utreda och i förekommande fall vidta åtgärder om en personal antas ha utsatt barn/elev. Rektor utreder händelsen med stöd av avdelningschef samt, vid behov, HR- avdelningen.

Alla berörda ska bli informerade om vilka som utsetts ansvariga för utredningen.

Utförs av: Rektor
Använder: DF Respons

Kartläggningen av händelsen behöver samla in följande information

• Konkreta beskrivningar av vad som hänt. När, var, hur.
• Vem/vilka som är inblandade.
• Hur de inblandade agerat.
• Hur de inblandade upplevt det som inträffat.
Samtalen samt utredarens/utredningsteamets analys av kartläggningen ska dokumenteras.

Vad är syftet med kartläggningen?

Syftet med kartläggningen är att samla tillräckligt med kunskap och information om en händelse eller situation för att kunna göra en bedömning. Kartläggningen ska dels ligga till grund för bedömningen om det rör sig om en kränkning/repressalier enligt skollagen, eller någon form av diskriminering/repressalier enligt diskrimineringslagen, samt även i förekommande fall skapa en förståelse för vilka samt hur omfattande åtgärder som kan behövas sättas in för att händelsen inte ska återupprepa sig.

Hur omfattande behöver en kartläggning vara?

Kartläggningens omfattning och metod ska bedömas från fall till fall. Det finns allt i från tillfälliga handlingar som omgående klaras upp till situationer där barn/elever blivit utsatta under en längre tid. Ett minimum för en kartläggning är att de personer som varit direkt inblandande i en händelse ska höras enskilt, men beroende på vad som hänt kan omfattande undersökningar, observationer samt kartläggningar behöva genomföras på såväl individ, grupp och organisationsnivå. Kartläggningen ska vara tillräckligt omfattande för att förskolan/skolan ska kunna bilda sig en självständig uppfattning om det som inträffat.

Råd till dig som håller i kartläggande samtal med barn/elever

Ge barn/elev information om den process som följer på samtalen. Välj med fördel någon som barnet/eleven har förtroende för att hålla i samtalet. Försök att hitta en ostörd plats där barnet/eleven känner sig trygg. Samtal med barn/elever bör ske individuellt. Samtalen ska ske med respekt för barnet/eleven och får inte ha ett upplägg eller innehåll där barnet/eleven känner sig utsatt. Samtalet ska vara sakligt, ha fokus på händelsen och barnet/elevens egen berättelse ska lyftas fram.

Särskilda råd till dig som håller i kartläggande samtal med yngre barn/elever

Utse den personal som barnet/eleven har en nära och trygg relation med att hålla i det kartläggande samtalet. Tänk på att försöka samtala med barnet/eleven i nära anslutning till händelsen för att barnet/eleven ska ges förutsättning att minnas. Berätta om syftet med samtalet. Hitta en lugn och avskild plats där barnet/eleven kan tala ostört. Visa nyfikenhet och intresse för barnet/elevens egen berättelse. Låt barnet/eleven berätta fritt utan att bli ifrågasatt. Ställ öppna, neutrala frågor. Barnet/eleven kan exempelvis ges möjlighet att rita för att beskriva händelsen. Barnet/eleven kan också ges möjlighet att berätta med hjälp av den plats där händelsen ägt rum. Dockor eller legogubbar kan också vara till hjälp. Gör avslutningsvis en kort sammanfattning av samtalet. Berätta för barnet/eleven vad som ska hända härnäst. Vissa barn/elever vill inte prata, då kan vi bara erbjuda och aldrig tvinga fram något. I vissa fall får vårdnadshavare vara barnets/elevens röst.

Lagrum: 6 kapitlet 10 §, SkolL; 2 kapitlet 7 §, DiskL
Utförs av: Utredare
Använder: DF Respons

Utredarens/utredningsteamets analys av kartläggningen ska ligga till grund för bedömningen. Rektor bedömer med stöd av utredare/ utredningsteam om barn/elev har blivit utsatt för kränkande behandling, repressalier eller någon form av diskriminering enligt skollagen eller diskrimineringslagen:
• Barn/elev bedöms ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 6 kapitlet 3 §, SkolL.
• Barn/elev bedöms ha blivit utsatt för repressalier enligt 6 kapitlet 11 §, SkolL eller 2 kapitlet 19 § DiskL.
• Barn/elev bedöms ha blivit utsatt för diskriminering enligt 1 kapitlet 4-5 §§, DiskL.
• Händelsen bedöms ej ha utgjort kränkande behandling, repressalier eller någon form av diskriminering.
• Händelsen har ej ägt rum.
• Händelsen kan efter genomförd utredning ej bedömas.
Läs mer via länkarna till Skolverkets och Diskrimineringsombudsmannens webbplatser om begrepp och definitioner för en fördjupad förståelse för vad som utgör kränkande behandling, diskriminering samt repressalier. I de fallen barn/elev bedöms ha blivit utsatt, är förskolan/skolan skyldig att vidta tillräckliga åtgärder för att barnet/eleven inte ska bli utsatt igen. Då händelsen inte bedöms utgöra kränkande behandling, repressalier eller någon form av diskriminering kan ärendet avslutas – dock kan det finnas behov av andra åtgärder. Trots en omfattande kartläggning är många händelser svåra att bedöma. Skolverket menar att den utsatta elevens upplevelse av händelsen väger tungt i bedömningen. Oavsett bedömning är alltid målet att barn/elev åter ska uppleva sig trygg i verksamheten.

Lagrum: 6 kapitlet 10 §, SkolL; 2 kapitlet 7 §, DiskL
Utförs av: Utredare
Använder: DF Respons

Syftet med åtgärderna är att få kränkningar, diskriminering eller repressalier att upphöra och att barn/elev åter ska uppleva sig trygg i verksamheten. Åtgärderna behöver ha barns/elevers bästa i beaktande. Gör barn/elev och vårdnadshavare delaktig i att ta fram förslag på åtgärder. Åtgärderna behöver rikta sig alla inblandade i en händelse samt eventuellt till gruppen och förskolans/skolans kultur. Åtgärderna får aldrig vara bestraffande i sin karaktär.

Upprätta åtgärder som utgår ifrån de behov som utredningen påvisat

Dokumentera de upprättade åtgärderna som ett stöd i arbetet:
• Redogör för vilka åtgärder som planeras och vad målet med respektive åtgärd är.
• Redogör för när respektive åtgärd ska genomföras.
• Redogör för vem/vilka som ansvarar för åtgärden.
• Redogör för när åtgärden ska följas upp.

Lagrum: 5 kapitlet 6 §, SkolL; 6 kapitlet 10 §, SkolL; 2 kapitlet 7 §, DiskL
Utförs av: Utredare, Rektor
Använder: DF Respons

Genomför de åtgärder ni upprättat och följ upp åtgärderna.
Arbeta tillsammans.
Dokumentera de genomförda åtgärderna och tillhörande uppföljningar:
• Vilka åtgärder som genomförts.
• Datum när åtgärderna genomförts.
• Vem/vilka som genomfört åtgärden.
• När uppföljning av åtgärder ägt rum – vilket sker löpande.

Utförs av: Rektor, Åtgärdsansvarig
Använder: DF Respons

Utvärdera om önskade effekter av åtgärderna uppnåtts eller om nya åtgärder behöver sättas in. Barn/elever, vårdnadshavare, samt berörd personal behöver höras i utvärderingen.

Målsättningen är att kränkningar, diskriminering eller repressalier ska ha upphört och att barn/elev åter ska uppleva sig trygg i verksamheten.

Om det vid utvärderingen framkommer behov av ytterligare åtgärder, upprättas nya åtgärder. Om det framkommer information om nya händelser där ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt ska en ny anmälan till rektor göras samt ett nytt ärende upprättas.

Om utvärderingen visar att önskade effekter uppnåtts meddelas rektor som ansvarar för att avsluta ärendet.

Dokumentera datum samt vilka som deltagit i utvärderingen av åtgärderna.

Utförs av: Rektor, Åtgärdsansvarig, Utredare
Använder: DF Respons

Om utvärderingen visar att önskade effekter uppnåtts meddelas rektor som ansvarar för att avsluta ärendet. Ärendet avslutas då händelsen eller situationen bedöms vara varaktigt löst eller om behov av åtgärder inte föreligger. Huvudmannen informeras i samband med att ärendet avslutas.

Utförs av: Rektor
Använder: DF Respons

Publicerad: 08 december 2023 Uppdaterad: 25 september 2024

Kontakt

Barn- och elevhälsochefTherese Broholm0506-181 62therese.broholm@toreboda.se
Rektor KilenskolanEmelie Billman0506-183 89emelie.billman@toreboda.se
Rektor BjörkängsskolanCarina Andersson0506-180 67carina.andersson@toreboda.se
Rektor Moholms skolaJohan Berg0506-183 52johan.berg@toreboda.se
Rektor Älgarås skolaElin Bäcklund0506-180 37elin.backlund@toreboda.se
Rektor Töreboda CentralskolaÅsa Gyllensten0506-181 21asa.gyllensten@toreboda.se

Relaterad information